Bekämpning med glyfosat
Just nu finns det enligt studier bara ett effektivt och prisvärt sätt att bekämpa Parkslide. Det är genom att använda bekämpningsmedel med ämnet glyfosat.
De preparat som har effekt på Parkslide får endast användas av yrkesfolk med godkänd behörighet och är inget man som privatperson bör mixtra med. Det är dels inte tillåtet men felaktig användning kan också både skada miljön samtidigt som den önskade effekten på Parksliden uteblir.
Med rätt hantering kan man minimera bekämpningsmedlets påverkan på omgivningen.
För att metoden ska fungera är det viktigt att medlet innehåller rätt ämnen, är doserat rätt, att behandlingen sker på rätt sätt och under rätt tidpunkt på året. Det är dock ingen snabb lösning utan man får räkna med flera års återkommande bekämpning innan man blivit av med problemet.
Gräva bort
En annan metod som det ofta pratas om är att gräva bort parksliden. Ett stort problem med den metoden är att den lätt blir orimligt dyr. Eftersom rötterna kan gå väldigt djupt och samtidigt leta sig ut åt sidorna så kan massan som behöver grävas bort bli väldigt stor. Kostnaden för att frakta bort och ta hand om jorden kan snabbt bli väldigt hög. Man bör också kolla så att det finns någon som är villig att ta emot jorden.
Samtidigt krävs det bara en bråkdel av ett gram av en rot för att bilda en ny planta så risken är stor att man trots ett rejält försök att bli av med allt missar små bitar. Man behöver antagligen fylla upp med ny jord som även den kostar. Risken finns då också att man får in parkslide igen med den nya jorden.
Att gräva triggar också igång en försvarsmekanism hos växten där den reagerar med att skicka iväg nya skott. Får man inte bort allt kan grävandet alltså förvärra problemet.
Klippa eller bryta av
Metoden går ut på att trötta ut växten genom att ta bort delarna ovan jord och på så sätt minska energin ner till rötterna. Den svarar ofta med att försöka leta sig vidare till en plats där den inte blir ”attackerad”. Risken är att man inte märker var den istället tittar upp eller att man successivt bara flyttar beståndet. Rotsystemet har en väldigt stor energireserv och kan överleva tiotals år utan vare sig ljus eller någon planta så även om man lyckats hålla beståndet i schack så krävs det inte mycket för att det ska blossa upp igen. Det går till exempel inte att använda marken till något eftersom grävning kommer trigga igång växten. Det gäller även att man är ihärdig och inte gör några uppehåll. Åker man iväg en vecka på semester så hinner den växa upp och har då lagrat på sig ny energi i rötterna.
Täcka över
På samma sätt som när man kontinuerligt klipper ner skotten så är det ingen effektiv metod att täcka över växtplatsen för att utrota parksliden. Ett annat stort problem med den här metoden är att man behöver täcka många meter utanför själva plantan, annars kommer den leta sig upp utanför duken. För att vara säker på att den inte ska leta sig ut så rekommenderas det att man täcker 7 meter extra åt varje håll. Har man ett litet bestånd på 1 m2 så blir det en yta på 15×15 meter, dvs 225 m2. Så stor yta är det få som har utan att krocka med träd, byggnader eller hamna hos grannen. Det finns också risk att man sprider mikroplatster när markduken tids nog går sönder och bryts ner.
Hett vatten
Hett vatten är en annan metod som fungerar bra på många ogräs. Problemet med parkslide är att rötterna går djupt under marken och det blir omöjligt för det heta vattnet att nå dit. Ett annat problem är att det dödar alla mikroorganismer i jorden, så även om metoden marknadsför sig som miljövänlig så är den inte bra för jorden och livet däri.
Diesel, salt, kaustiksoda, Klorin
Många experimenterar med diverse skadliga ämnen. Dessa medel kommer inte döda parksliden utan enbart skada miljön med påverkan på både mikroorganismer, växt- och djurlivet i jorden. I många fall skulle det även kunna handla om miljöbrott.
Grisar
Det har gjorts försök med grisar men de Svenska försöken har inte pågått tillräckligt lång tid för att man verkligen ska kunna utvärdera resultatet. Med tanke på hur djupt och utbrett parkslidens rotsystem är så känns det orealistiskt att grisarna ska lyckas äta upp varje liten rotdel. Man ska komma ihåg att endast 0,02 gram behövs för att en ny planta ska bildas. Ett annat problem är att grisarna riskerar att böka runt och sprida parksliden över ett större område. Metoden skulle troligtvis behöva kompletteras med glyfosat. För de flesta privatpersoner är det antagligen inte heller aktuellt med grisar på tomten, och i vissa fall inte heller tillåtet.