Jag har inte hittat så mycket information om salt som behandlingsmetod mot Parkslide, men trots att det inte verkar finnas så mycket fakta så är det många som testar just salt. Efter lite letande hittade jag en Svensk studie och efter att ha läst igenom den så tänkte jag dela mina funderingar och tankar kring salt som behandlingsmetod.
”TILLVÄXT- OCH ÅTGÄRDSSTUDIE
AV DEN INVASIVA ARTEN
REYNOUTRIA JAPONICA,
PARKSLIDE”
Länk till studien: Tillväxt- och åtgärdsstudie av den invasiva arten Reynoutria Japonica, Parkslide.
Kort om hur studien gick till
Är du intresserad av att läsa hela studien så finns den länkad överst i inlägget.
Studien var uppdelad i två delar, en som skulle testa hur bra olika storlekar av rotfragment växer och en del som testar olika bekämpningsmetoder. Det är den andra delen jag fokuserar på. Alla citat i texten kommer från studien om inte annat anges.
Tillvägagångssätt
Dom har tagit 5-6 cm stora rotbitar och planterat 1 cm under jord i 12 stycken 16 cm stora krukor. Dom har fått vatten och ljus under kontrollerade former i ett labb.
De metoder dom testat är salt, ättika och såpa.
Parksliden fick växa i ca 70 dagar innan de behandlades med respektive ämne. Fyra plantor per åtgärdsmetod varav en var kontrollplanta. Den omgången plantor kallade dom B1.
De behandlades med:
3 st: 1 dl salt ovanpå jorden vid ett tillfälle
3 st: 0,5 dl ättika som hälldes på jorden vid ett tillfälle
3 st: 10 ml såpa som hälldes ovanpå samt i jorden vid ett tillfälle
Efter 70 dagar planterades ytterligare 12 plantor på samma sätt, som fick växa i 21 dagar innan de behandlades. Dessa kallades B2. Detta för att jämföra om det var någon skillnad på effektivitet beroende på när under tillväxtperioden behandlingen skedde.
32 respektive 53 dagar efter insättning av åtgärderna testade dom resultatet.
Ättika
Avstannade i växt vid behandlingstillfället men återhämtade sig ca 30 dagar efter behandling och fortsatte växa till sista mätdatum. De som blev planterade senare förblev avstannade fram till sista mätdatum. Dom skriver:
”I detta fall förblir dock samtliga experimentplantor avstannade fram till sista mätdatum medan kontrollplantan fortsätter stadigt att tillväxa. Notera att experimentplantorna i replikat B2 dog till följd av ättikan, medan plantorna i replikat B1 återhämtade sig efter en tid.”
Det är lite oklart vad dom menar men man kan tolka det som att dom anser att avstannad tillväxt = död planta. Hur växtdelarna ovan jord reagerar på olika ämnen säger ju däremot ingenting om hur man lyckats ta död på rötterna. Lever rötterna kommer den komma tillbaka nästa säsong och man har inte lyckats utrota den.
Salt
Båda omgångarna i experimentet dog och visade vid sista mätdatum inga tecken på liv. Här är det oklart om dom enbart tittat på växtdelar ovan jord eller om dom kontrollerat hur rötterna blivit påverkade.
Såpa
Ineffektiv metod med relativ liten effekt.
Dom kom fram till att den åtgärd som var mest effektiv var salt. Det säger dock inget om hur effektiv den är, bara i förhållande till de två andra.
”Det var lika effektivt både på unga plantor som på lite äldre plantor.”
Problemet är att både de unga och ”lite äldre” plantorna är ett par veckor till ett par månader gamla, oetablerade från nya rotbitar, planterade i små krukor.
Får man ett skott från en rotbit och alltså inte har ett etablerat bestånd så är det ganska enkelt att bara gräva bort den, innan den växer till sig. Det finns alltså ingen anledning att börja hälla ut salt på ett två veckor gammalt parkslideskott som man precis fått på tomten.
Angående biologisk mångfald
I studien så läggs det stor vikt vid den biologiska mångfalden och att Parkslide är ett stort hot, vilket jag helt och hållet håller med om. Dom nämner den internationella konventionen om biologisk mångfald som Sverige har under tecknat och vad den bland annat innebär.
”Sverige har förbundit sig att vårda och värna om landets biologiska mångfald samt nyttja den på ett uthålligt sätt, vilket i praktiken innebär att den inte får förstöras eller ta slut. Exempelvis ska skogen brukas så att alla organismer som finns där kan fortsätta leva kvar, jordbruket ska bedrivas så att alla mikroorganismer och ryggradslösa djur som sköter nedbrytningen i jorden inte riskerar att försvinna (Sveriges lantbruksuniversitet, 2020). ”
Dom skriver också:
”En viktig del i det här projektet var att alla åtgärdsmetoder som testades skulle vara miljövänliga och giftfria. Att använda sig av herbicider kan ibland vara effektivt men det medför också att andra arterna i anslutning till Parkslide blir påverkade av behandlingen (Seiger & Merchant, 1997).”
Det jag tycker är konstigt här är att salt tas upp som en intressant metod för det ändamålet. Salt är INTE miljövänligt. Att plantera något där man saltförgiftat jorden är inte lätt. Det man gör är egentligen att ta bort ett hot mot mångfalden (parkslide) och byter ut det mot ett annat (svårt att plantera andra blommor i en saltförgiftad jord).
”Det finns ett flertal herbicider som är mer eller mindre effektiva mot arten men det lämpar sig inte att använda sig av dessa i naturen då herbiciderna inte bara påverkar den invasiva arten utan även andra arter som lever där. ”
”Att andra arter påverkas negativt av behandlingen (herbicider) kan på sikt leda till en reducering av den biologiska mångfalden och detta är något som projektet vill undvika.”
Salt sprider sig och påverkar både parksliden, andra växter i närheten, jorden och allt som lever i den. Den kan även påverka grundvattnet och bor man inom ett vattenskyddsområde får man inte ens använda salt till att salta uppfarten på vintern.
Glyfosat är inte ett harmlöst ämne, men det påverkar i mycket större grad enbart det man behandlar. Görs det på rätt sätt så skonar man övriga växter, mikrolivet i jorden och ger möjligheten för andra växter att kunna börja växa på platsen när Parksliden försvinner.
Dom tar upp ett exempel på försök med glyfosat:
”I en studie från Skinner et al. (2012) utfördes ett försök i att sanera ett stort område av Parkslide utanför Mansfield, USA. Studien ville kombinera användandet av herbicider samt återplantering av inhemska arter på den sanerade platsen. Bestånden av Parkslide avverkades och sedan sprayades området med Glysofat upprepade gånger innan återplantering med inhemska arter så som Rödhirs (Panicum virgatum), gräsarten Elymus virginicu samt Sengröe (Poa palustris) genomfördes. Resultatet visade dock att Parksliden återkoloniserade området och efter 37 månader hade arten en täckningsgrad på 83% inom området.”
Jag tycker det är lite konstigt att dom tar upp det här som ett exempel på att glyfosat skulle vara ineffektivt och jag undrar om dom själva är insatta i hur det fungerar. I det försöket har dom ju faktiskt inte behandlat Parksliden med glyfosat eftersom dom först avverkat Parksliden och sedan behandlat jorden med glyfosat.
Parkslidens rötter
Dom nämner att rötterna kan tränga igenom byggnader, vattenledningar samt asfalt och att de i extrema fall kan vara så omfattande att hus tvingas rivas.
Det är fel och enbart skrämselpropaganda. Parkslidens rötter är ingen betongborr. Den tar sig väldigt lätt genom sprickor och kan på så sätt göra större skada i takt med att den växer, men den tränger inte igenom en solid husgrund.
”En adderande studie där rhizomet vägs innan åtgärdsmetoder och därefter behandlas med exempelvis salt och ättika skulle vara en uppföljande studie på det här projektet.”
Jag tolkar detta som att dom inte tittat på hur rötterna påverkats, angående min fundering under resultatet av salt tidigare i texten. Det som händer ovan jord är egentligen inte relevant att titta på eftersom parksliden är flerårig och således kommer upp igen nästa år så länge rötterna lever. Att döda växtligenheten ovan jord går att göra med många medel men det betyder inte att Parksliden är utrotad.
Saltets påverkan på mark och miljö
”En annan sak gällande salt som bör diskuteras är hur en större mängd salt skulle kunna påverka markkemin och de växter som lever i anslutning till Parkslide. Det skulle eventuellt krävas ett saneringsarbete efter avslutad saltbehandling. Därmed bör nämnas att Parkslide även denna ändrar markkemin och gör den ogästvänlig för andra arter att trivas i (Stefanowicz et al. 2016), vilket även det påverkar arterna som lever i anslutning till den.”
Det känns inte helt rimligt att kalla en metod som kräver sanering för miljövänlig, snarare på gränsen till greenwashing.
Salt påverkar jorden, inte bara hur sammansättningen ser ut angående hur gynnsam den är för växter. Framförallt lerjord kan bli påverkad av saltbehandling på så sätt att markstrukturen ändras. Det kan påverka infiltrationsförmågan men även leda till lervandring, dvs att leran skitar sig och flyter iväg. Frågan är ju vad det kan ha för effekt om man behandlat nära byggnader, vid vägrenar osv. Hur ser försäkringsbolag på det om man fått problem efter att själv grävt ner hundratals kg salt?
”De stora saltmängderna som sprids, i snitt 9 ton/km, har medfört att salt är den förorening som tydligast påverkar grundvattnet.”
Källa: Sveriges geologiska undersökning. Vägsalt – användning och påverkan på grundvattnet.
Som en liten parentes så är det ju rätt omdiskuterat hur saltningen av vägarna förgiftar marken runtomkring. I snitt så används varje år 9 ton salt per km vägbana. Det blir 1,5 kg per m2 (räknat på en 6 m bred väg) eller 9 kg per meter väg. Jämför det med 100-tals kg på ett bestånd parkslide. Frågan är om någon gjort studier på hur den mängden salt påverkar omgivningen.
Slutsats
”Sammanfattningsvis går det att säga att salt och ättika är det effektivaste åtgärdsmetoderna mot Parkslide och att det skulle det behöva utföras större studier gällande metoderna, där de båda testas på ännu större, äldre och mer etablerade bestånd. Då det redan finns många stora etablerade bestånd i hela landet behövs effektiva åtgärdsmetoder mot dessa också. Det här projektet har endast fokuserat på yngre, oetablerade bestånd, men en framtida studie skulle eventuellt kunna testa samma åtgärdsmetoder mot redan väletablerade och gamla bestånd”
Man kan alltså säga att den här studien inte säger något om hur metoderna fungerar på ”riktiga” bestånd i naturen, som folk redan har på tomten.
Den typen av planta dom testat kan man enkelt gräva upp utan någon form av förgiftning och etablerade plantor är inte testade.
Jag reagerar även på att dom inte har läst något från Dan Jones, jag kan åtminstone inte se något under litteraturstudien. Hans forskning är antagligen den mest omfattande när det kommer till Parkslide idag. Är det någon information man ska luta sig mot så skulle jag säga att det är hans slutsatser.
Jag kan inte hitta något om salt i hans forskning men han själv har avfärdat den metoden när han fått frågan.
Slutligen så är det tveksamt om saltning som bekämpningsmetod ens är lagligt enligt miljöbalken.
14 kap.
5 § En kemisk produkt eller bioteknisk organism som inte är ett bekämpningsmedel får användas i bekämpningssyfte endast om det är uppenbart att användningen inte medför risker för människors hälsa eller miljön. Lag (2016:781).
Jag vill inte dra någon slutsats om huruvida salt skulle fungera eller inte, men med tanke på dess övriga effekter på mark och miljö så känns det inte som ett bra alternativ jämfört med glyfosat, som använt på rätt sätt inte har samma påverkan på kringliggande miljö.